Säkerhetslåsning

En säkerhetslåsning räknas som en förreglingsanordning med låsning. Dessa monteras på rörliga avskiljande skyddsanordningar. Med hjälp av säkerhetslåsningen kan man förhindra att en farlig maskinfunktion utförs efter att skyddsgrindarna har öppnats. Tack vare säkerhetsbrytare med låsning hålls skyddsgrinden stängd och låst så länge den farliga rörelsen utgör en risk för operatören.

Kraven på förreglingsanordningar med och utan låsning definieras i SS-EN ISO 14119. I standarden definieras principer för konstruktion och urval av förreglingsanordningar. Dessa är indelade i fyra konstruktionstyper beroende på arbetsprincip och manövrering.

• Konstruktionstyperna 1 och 3 inbegriper positionsbrytare med okodade manöverdon där det krävs ytterligare skyddsåtgärder för manipulationsskydd. Konstruktionstyp 1 manövreras mekaniskt och konstruktionstyp 3 beröringsfritt, t.ex. induktivt.
• Konstruktionstyperna 2 och 4 är förreglingsanordningar med kodade manöverdon. Ett kodat manöverdon är ett specialutformat manöverelement som hör till en tilldelad positionsbrytare. Till konstruktionstyp 2 hör mekaniska säkerhetslåsningar, och till konstruktionstyp 4 hör RFID-baserade säkerhetslåsningar.

SS-EN ISO 14119 föreskriver dessutom att en förreglingsanordning med låsning inte får utföra farliga maskinfunktioner förrän den avskiljande skyddsanordningen är stängd och låst. Skyddsanordningen låses inte upp förrän maskinen befinner sig i ett säkert tillstånd eller har stannat helt. Skyddsgrinden kan inte öppnas förrän maskinen inte längre utgör någon fara. Den avskiljande skyddsanordningen förblir stängd och låst tills de farliga maskinfunktionerna som har ”säkrats” med skyddsanordningen inte längre utgör någon risk.

• Processlåsning
  Om tiden det tar att nå riskzonen är längre än efterloppstiden räcker det med en processlåsning. För rent processkydd räcker det med en låsning enligt t.ex. arbetsströmsprincipen. Där sker låsningen via en magnet, och vid upplåsningen inaktiveras magneten igen.
  
  Den avskiljande skyddsanordningen kan låsas upp när som helst av operatören. Efter att upplåsningen har påbörjats genererar låsningen omedelbart ett stoppkommando. Detta kallas upplåsning utan villkor. Det är en funktionsprincip som t.ex. finns hos den elektromagnetiska säkerhetslåsningen PSENslock 2 från Pilz.

• Säker låsning för personskydd
  Om tiden det tar att ingripa är kortare än efterloppstiden behövs det en säker låsning för personskydd. Den avskiljande skyddsanordningen kan inte låsas upp förrän de farliga maskinfunktionerna har avslutats. Detta kallas upplåsning med villkor.

Vid säker låsning används två låsningsprinciper:

• Viloströmsprincipen
  För att aktivera låsningen används en fjäder, och för att öppna låsningen används en magnet. Den mekaniska säkerhetslåsningen PSENmech från Pilz möjliggör en sådan säker låsning upp till PL c, med feleliminering (t.ex. om en säkerhetsregel används) upp till PL d.
   
• Bistabila principen
  Vid denna konstruktion ändras inte låsningens position om energin uteblir. I stället måste man tillföra energi för att rikta om låsningen till det andra tillståndet. Eftersom låsningens position inte ändras vid energibortfall garanterar den här principen hög säkerhet. Det senaste tillståndet bevaras vid strömavbrott.

Låsningens tvåkanaliga styrning låser eller låser upp bara när båda kanalerna har kopplats om på ett säkert sätt. Den registrerar dessutom fel som kortslutningar som leder till att OSSD-utgångarna (Output Signal Switching Device) stängs av, och förhindrar att grinden öppnas oavsiktligt, även vid felfunktion. Hos Pilz implementeras den här principen med säkerhetslåsningarna PSENmlock och PSENmlock mini.

<span style="font-family:"Arial",sans-serif">Viloströmsprincipen och den bistabila principen garanterar att låsningen förblir stängd vid strömavbrott. En låsning för personskydd måste använda en av dessa båda principer.

Säkerhetslåsningar används på alla ställen där skyddsanordningar måste säkras. Då kan det röra sig om både beträdbara säkerhetsanordningar, t.ex. större sväng- och skjutgrindar, och icke beträdbara skyddsanordningar, t.ex. huvar och luckor. Skyddsanordningar finns i nästan alla maskiner och applikationer, t.ex. vid förpackningsapplikationer eller bearbetningscentraler. När det gäller beträdbara säkerhetsanordningar för personskydd behövs det vanligtvis ytterligare åtgärder för att låsa upp säkerhetslåsningen. Det kan t.ex. vara en nödöppning, så att personer som blivit instängda av misstag kan stoppa maskinen och grindarna kan öppnas omedelbart.

• Överblick över Pilz säkerhetslåsningar