Lagstiftning och standarder i Asien

I Asien är antalet rättsligt bindande föreskrifter för utformning av säkra maskiner inte särskilt stort. Den snabba industriella tillväxten gör dock att efterfrågan på maskinsäkerhetskomponenter ökar även här. Slutligen ansvarar olika certifieringsförfaranden och lagar om arbetsskydd och hälsa för att definiera vilka skyddsåtgärder och minimistandarder som ska gälla.

Ryssland och OSS-länderna implementerade redan för några år sedan TR CU-certifieringen (Technical Regulations of the Customs Union). Det innebär att tekniska enheter som ingår i en särskild produktkatalog måste genomgå ett särskilt certifieringsförfarande.

Maskiner och deras tekniska tillbehör måste exempelvis genomgå en typkontroll som utförs av ett europeiskt kontrollorgan (”notified body”). Kontrollen erkänns vanligtvis av ett godkännandeorgan med säte i Ryssland.

Kina har infört den så kallade CCC-certifieringen. Ungefär som i Ryssland finns en skyldighet att låta tekniska produkter certifieras av ett nationellt kontrollorgan.

Dessutom besiktigas tillverkningsanläggningarna. Om en teknisk enhet omfattas av produktkatalogen med 19 kategorier föreligger certifieringsskyldigheten.

Annars måste ett slags ”riskfrihetsförklaring” från ett nationellt kontrollorgan bifogas.

Den japanska lagen om arbetsskydd och hälsa anger att farliga maskiner eller maskiner som används i farliga omgivningar måste följa det nationella ministeriets fastställda skyddsåtgärder. Det gäller exempelvis gummimalningsmaskiner, pressar, överlastskydd för kranar, sågmaskiner för träbearbetning eller elektriska delar i områden med explosionsrisk. För vissa maskiner krävs ett godkännande från det nationella ministeriet innan maskinen tillverkas eller används. Värmepannor, kranar, tryckkärl och hissar hör till den kategorin.

Driftsäkerhetsförordningen kräver som ”Best Effort” att maskintillverkare tillhandahåller information om riskerna som är förenade med användning av maskinen och att varje arbetsgivare/maskinanvändare genomför en riskbedömning.

Japanese Industrial Safety & Health Association (JISHA) arbetar framför allt för att införa riskbedömningar och system för att hantera arbetssäkerheten i Japan. Enligt den japanska lagstiftningen måste varje arbetsgivare/maskinanvändare säkerställa att driftsäkerhetsåtgärder har vidtagits. Medarbetare är skyldiga att följa arbetsgivarens åtgärder.

Metoderna för riskbedömningen anges i japanska standarder (Japanese Industrial Standards, JIS) som är harmoniserade med internationella standarder. Om vissa kemiska ämnen används är riskbedömningen obligatorisk, men den krävs i nuläget inte i andra branscher.

Den 28 augusti 2024 publicerade det indiska ministeriet för tung industri den nya förordningen ”Machinery and Electrical Equipment Safety (Omnibus Technical Regulation) Order, 2024” (kort: OTR 2024). Den omfattade föreskriften utvecklades av Bureau of Indian Standards (BIS) och syftar till att skapa enhetliga säkerhetsstandarder för maskiner och elektrisk utrustning som tillverkas i eller importeras till Indien. I framtiden får endast produkter som uppfyller de nya kraven släppas på den indiska marknaden.

Översikt över målen för OTR:

• Införa en transparent och standardiserad certifieringsprocess enligt Scheme-X i BIS-föreskrifterna (Conformity Assessment) från 2018.
• Främja riskbedömning och riskmitigering vid design, tillverkning och drift av maskiner.
• Förbättra säkerhetsefterlevnaden för maskiner som importeras till eller tillverkas i Indien.
• Minska riskerna i samband med maskindrift och förbättra den allmänna säkerheten.

Begränsat tillämpningsområde i den första fasen

I den första genomförandefasen tillämpas OTR 2024 endast på maskiner och elektrisk utrustning som anges i den första bilagan av publiceringen. Andra produktgrupper som ursprungligen ingick i utkastet, som konsumentelektronik eller komplex industriell utrustning, påverkas för närvarande inte tills ett senare datum publiceras. 

Krav och processer

Kraven baseras på internationella standarder som ISO 12100:2010 och den indiska standarden IS 16189:2018. Standarder av typ A, typ B1, typ B2 och typ C tillämpas, beroende på maskinens typ och komplexitet. Överensstämmelse bevisas med hjälp av rapporter för produktöverensstämmelse, riskbedömningar och säkerhetsvalideringar. Certifieringen inkluderar dokumentgranskningar och revisioner på plats för att verifiera säkerheten och efterlevnaden.

• Inlämning av ansökan med teknisk dokumentation inklusive riskbedömnings- och valideringsrapporter samt rapport om produktöverensstämmelse. 
• Dokumentgranskningar och revisioner på plats för att verifiera överensstämmelse.
• Betalning av tillämpliga avgifter och inlämning av bankgarantier.
• Informera BIS om leveransdetaljerna och upprätthåll certifieringens giltighet.

Så hjälper Pilz till

Internationella företag som exporterar maskiner eller elektrisk utrustning till Indien bör i god tid bekanta sig med de nya kraven. I och med ikraftträdandet av OTR 2024 börjar den obligatoriska anpassningen till indiska säkerhetsstandarder gälla. Därefter får endast produkter som uppfyller de nya kraven säljas på den indiska marknaden. Den som vill exportera till Indien måste i framtiden utse ett behörigt ombud (AIR) med säte i Indien. 

Pilz Indien erbjuder omfattande stöd för att förbereda dig för regelverket, uppfylla kraven och därmed kunna exportera till Indien. Förutom rådgivning om efterlevnad av IS 16819 och andra relevanta standarder erbjuder Pilz även stöd vid utarbetande av teknisk dokumentation, inklusive riskbedömningar och säkerhetsvalideringar. Dessutom erbjuds utbildningar och workshoppar om maskinsäkerhet och BIS-certifieringen. Den omfattande produktportföljen av certifierade säkerhetskomponenter som uppfyller BIS-kraven avrundar erbjudandet. 

Pilz Indien är också en aktiv medlem i den relevanta kommittén inom ”Bureau of Indian Standards” och håller sig därför alltid uppdaterade.